Bibliotekarierollen (2.0) - från Workshopen
Published by Peter Giger September 29th, 2006 in Blogg, Deltagande, Bibliotek 2.0 Tags: öppenhet, bibliotekarierollen, biblioteksfilosofi, delaktighet, demokrati, nätverk.På workshopen Bibliotek 2.0 förra veckan hade vi en del intressanta frågeställningar att diskutera i mindre grupper. Jag var med i en grupp som diskuterade bibliotekarierollen i bibliotek 2.0-tänket. Jag antar att vår frågeställning därmed handlade om bibliotekarie 2.0. Våra diskussioner kom att kretsa kring en huvudfråga, som jag såg det. Frågans ursprung baserades på följande:
Anette Eliasson från Regionbiblioteket i Halland berättade hur hon hade reagerat när hon först hörde talas om Web/Bibliotek 2.0 tankarna om delaktighet, nätverk och öppenhet. Hon hade direkt kopplad det till den verksamhet tankesätt som hon och hennes bibliotek står för - och alltså inte direkt kopplat det tilll någonting som bara försigår på webben (rätta mig om jag har förstått det fel här Anette).
Frågan är alltså: är bibliotek 2.0 ett tänkesätt som handlar om mer grundläggande funktioner än bara webben? Jag tror inte att jag vågar mig på svara för alla i och med att vi inte precis hade någon handuppräckning - gudskelov! Jag uppfattade det som att åsikterna var något blandade.
Själv har jag nog alltid sett Web 2.0 som ett fenomen som har uppstått på webben men som egentligen inte är förbundet med Internet. Jag tror att det börjar bli dags att göra upp med dikotomin Internet/icke Internet. Idag är det helt normalt att barnen befinner sig tillsammans och interagerar på Lundarstorm och en halvtimme senare sitter samma personer tillsammans hemma hos någon av dem och “leker” på ett sätt som vi åldringar är mer bekanta med. Negativt blir det när vissa människor inte kan sköta sina dagliga sysslor eftersom det kräver tillgång till Internet. Båda fallen är tecken på avförfrämligande (även om det låter konstigt i det senare fallet), eller att Webben generellt sett börjar bli en självklar del av samhället. Jag ser Web 2.0 som en rörelse som kommer att gör samhället mer demokratiskt. Samtidigt är den ökande tekniktätheten och Internetberoendet en stark odemokratisk rörelse för alla de som inte vill, kan eller har möljlighet.
Från min synvinkel är alltså Web 2.0 en rörelse som har startat i webbsamhällen men bygger på generella tankar som alltid har funnit i samhället men som genom Web 2.0 kanske kan få förnyad energi. När det nu utvecklas i en avgränsad form som Bibliotek 2.0, då är det främst de generella tankarna som sveper in och börjar genomsyra verksamheten. Sen är det ju odiskutabelt (tror jag) att webben är ett rum som tar allt större plats i ett biblioteks universum (och budget).
Kanske lite väl mycket flumbrum från min sida. Fyll på, utveckla och disskutera. Ni som var med i gruppen och övriga intresserade.
Tags: öppenhet, bibliotekarierollen, biblioteksfilosofi, delaktighet, demokrati, nätverkSearch
Taggar
-
3D akademisk kompetens användare Användargränssnitt api artikeltips autonomi bemötande betydelse bibliotek bibliotek 2.0 bibliotek 3.0 bibliotek20.se bibliotekarierollen bibliotekarieyrket bibliotekschatt bibliotekschatt chatt biblioteksfilosofi bibliotekskatalog bibliotekskataloger biblioteksliv biblioteksrummet bibliotekssystem bibtex bildbehandling bilder blog blogg bloggtips bokhylla bokmärken boktips café camtasia centralisering chatt citeulike communities connotea Creative Commons dagstidningar delaktighet delicious deltagande deltagarkompetens deltagarkulturer demokrati design digitalt paper dokumentformatet drm e elaring e papper eböcker ekonomi emusic endnote enkät epapper episteme epostlistor etidning event examination expert FAQ feedburner fildelning film filosofi firefox flickr flock folksonomi forskning forskning 2.0 framtid frihet fronesis frågetjänster föreläsningar författare författare 2.0 google Google Nyheter grafisk guide hälsa hållbar utveckling ideologi information informationsdisk informationskompetens informationssamtalet institution Internet Internet Librarian internt isbn issn jabref javascript jourhavande kalender katalogisering kloster kommunikation kompetens konferens konferenser kravrutiner kunskap kunskapsproduktion 2.0 kunskapsteori lagring latex Libris listor lyx lärande lärobjekt lärresurser läsare läsplatta lösenord marc xml Mashup media mediejukebox mediär meebo meebome microcontent mikroformat miljö mindmap minnesstöd mp3 msn musik människa teknik mässa namnrymd närhet nätverk onlinekurser opac open source orginalitet parodi participation literacy patent pdf pekskärm ping pinga pod portal postcast prenumeration programmering radical transparancy ranking rankning recensioner referenser referenstjänst regler relevans reserach rfid rootkits rss rss bibliotek uppsatser rss läsare rssläsare rumskonceptet räknare samarbete samsök samtal sanctuary scribd second life seo skype skämt skärmbild skärmbilder skärmdumpar snapshot social software Sony Reader spam spiralfrog språk språkfrågor ssb stickam storebror student synkron asynkron sökguide sökmotor sökmotorer sökmotorvänlighet sökning sökresultat tablet pc taggar taggmoln techne teknovetenskap television testa tillägg tjänster topplistor trender tv undersökning upphovsrätt uppsats utbildning vetenskap video virtuella biblioteket visuell web 2.0 webb office webbkatalog webbliv webblösningar webbsök webbtjänster webbtv wiki wikipedia workshop yahoo youtube zotero återvinning öppenhet
Jag deltog tyvärr inte i Workshopen men anser personligen att det är självklart att Bibliotek 2.0 inte skall begränsas till webben. Ökat användarinflytande anser jag vara nyckelordet i all biblioteksverksamhet. Att klistra upp topplistor på de mest reserverade böckerna eller recensioner ifrån medborgarna kan därmed ses som Bibliotek 2.0.
Som det ser ut idag upplever jag dock att biblioteken är ganska dåliga på att ta till sig den kunskap och kompetens som finns hos allmänheten/användarna.
För att förbättra beredskapen att möta nya webbmöjligheter och de ökade kraven användarna kommer att ha på olika tjänster är det därmed nödvändigt att börja med att anpassa dagens fysiska verksamhet till 2.0. Genom att göra det ökar beredskapen även för de webbbaserade delarna av 2.0. Detta genom att arbets- och tankesätt är det samma.
En rutin i att arbeta tillsammans med användarna och att använda utvärdering som ett dagligt arbetsverktyg rustar biblioteksverksamheter för 2.0.
Svar till Bibliotekarierollen (2.0) - från Workshopen av Peter Giger
Som deltagare på workshopen om Bibliotek 2.0 valde jag diskussionsgruppen som Peter berättar om och som handlade om vad bibliotek 2.0 är för något. Anledningen är att jag under mina tio år på Bibliotekshögskolan arbetat som lärare med frågor som handlar om det som jag uppfattar att Webb 2.0 står för, fast i relation till ALL biblioteksverksamhet, dvs hur man ordnar biblioteksrummet med inredning, skyltning, ljus osv, hur man ordnar medierna i rummet och i kataloger, hur man bemöter användare i referenssamtal, användarundervisning etc och hur man i stort utgår ifrån ett användarperspektiv snarare än ett institutions- eller samlingsperspektiv. Jag undrade alltså ifall andra i diskussionsgruppen kunde se kopplingar mellan termerna Webb 2.0 (enligt Wikipedia myntat av Tim O´Reilly 2004 som betydande “… a supposed second-generation of Internet-based services that let people collaborate and share information online in perceived new ways - such as social networking sites, wikis, communication tools and folksonomies.” och Bibliotek 2.0.
Jag ställde frågan om Bibliotek 2.0 skulle kunna betyda användarorienterad service i vidare mening och också inbegripa traditionell service, utanför webben, t ex genom att se användaren som medskapare av all service biblioteket erbjuder, att biblioteket möter och tar till vara, indirekt eller direkt, de synpunkter som användare har, både i förväg för att kunna planera verksamheter och i efterhand för att följa upp hur det fungerar. Det betyder INTE att användarna bestämmer vad biblioteket ska göra. Tvärtom. Bibliotekarierna skapar med kunskap om omvärld och användare en verksamhet som är så relevant för potentiella användare som möjligt och gör de prioriteringar som behövs. Arbetar mer proaktivt än reaktivt och i samspel med de som biblioteken vänder sig till. Tankarna utgår från en lång tradition inom biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning som utgår ifrån dem som ska använda servicen, snarare än de behov som finns i organisationen, samlingarna och hos personalen. Resonemanget stöds bland annat av en artikel i Library Journal av Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk, september 2006, men det finns gott om företrädare för liknande synsätt med olika slags användarperspektiv inom B&I. Frågan är alltså om man kan använda termen Bibliotek 2.0 för att beskriva sådana arbetssätt, eller om Bibliotek 2.0 endast handlar om hur biblioteken använder webb 2.0 verktyg i sin verksamhet.