Som deltagare på workshopen om Bibliotek 2.0 valde jag diskussionsgruppen som Peter berättar om och som handlade om vad bibliotek 2.0 är för något. Anledningen är att jag under mina tio år på Bibliotekshögskolan arbetat som lärare med frågor som handlar om det som jag uppfattar att Webb 2.0 står för, fast i relation till ALL biblioteksverksamhet, dvs hur man ordnar biblioteksrummet med inredning, skyltning, ljus osv, hur man ordnar medierna i rummet och i kataloger, hur man bemöter användare i referenssamtal, användarundervisning etc och hur man i stort utgår ifrån ett användarperspektiv snarare än ett institutions- eller samlingsperspektiv. Jag undrade alltså ifall andra i diskussionsgruppen kunde se kopplingar mellan termerna Webb 2.0 (enligt Wikipedia myntat av Tim O´Reilly 2004 som betydande “… a supposed second-generation of Internet-based services that let people collaborate and share information online in perceived new ways - such as social networking sites, wikis, communication tools and folksonomies.” och Bibliotek 2.0.

Jag ställde frågan om Bibliotek 2.0 skulle kunna betyda användarorienterad service i vidare mening och också inbegripa traditionell service, utanför webben, t ex genom att se användaren som medskapare av all service biblioteket erbjuder, att biblioteket möter och tar till vara, indirekt eller direkt, de synpunkter som användare har, både i förväg för att kunna planera verksamheter och i efterhand för att följa upp hur det fungerar. Det betyder INTE att användarna bestämmer vad biblioteket ska göra. Tvärtom. Bibliotekarierna skapar med kunskap om omvärld och användare en verksamhet som är så relevant för potentiella användare som möjligt och gör de prioriteringar som behövs. Arbetar mer proaktivt än reaktivt och i samspel med de som biblioteken vänder sig till. Tankarna utgår från en lång tradition inom biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning som utgår ifrån dem som ska använda servicen, snarare än de behov som finns i organisationen, samlingarna och hos personalen. Resonemanget stöds bland annat av en artikel i Library Journal av Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk, september 2006, men det finns gott om företrädare för liknande synsätt med olika slags användarperspektiv inom B&I. Frågan är alltså om man kan använda termen Bibliotek 2.0 för att beskriva sådana arbetssätt, eller om Bibliotek 2.0 endast handlar om hur biblioteken använder webb 2.0 verktyg i sin verksamhet.

Som det ser ut idag upplever jag dock att biblioteken är ganska dåliga på att ta till sig den kunskap och kompetens som finns hos allmänheten/användarna.

För att förbättra beredskapen att möta nya webbmöjligheter och de ökade kraven användarna kommer att ha på olika tjänster är det därmed nödvändigt att börja med att anpassa dagens fysiska verksamhet till 2.0. Genom att göra det ökar beredskapen även för de webbbaserade delarna av 2.0. Detta genom att arbets- och tankesätt är det samma.

En rutin i att arbeta tillsammans med användarna och att använda utvärdering som ett dagligt arbetsverktyg rustar biblioteksverksamheter för 2.0.