Under den inledande fasen av Internet var det ofta bibliotekarierna som lärde sig html och knackade ihop användbara hemsidor. I början av 2000-talet kom en ny fas där webbsidorna blev så avancerade att göra, att man måste vara professionell eller mycket duktig för att göra en skaplig webbsida. De webbsidor som var skapade av “glada amatörer” såg helt plötsligt skrattretande ut och man började mer och mer lämna skapandet på webben åt proffsen.

För ett par år sedan började en ny fas på webben. Bloggarna kom och med bloggarna fick den öppna källkoden ett genombrott för massorna. Bloggarna skapade också en rörelse för någonting man skulle kunna kalla “open design”, eller “open layout”. Man installerar blog, eller ansluter sig till en bloggtjänst. Sen väljer man ett en “open layout”, eller tema som det oftas kallas. Till kända mjukvaror som Wordpress finns det tusentals teman, utseenden, “open layouts” att välja mellan.

Sen är det bara att börja förändra utseendet så att det passar sammahanget. För att göra det behövs lite granna HTML och lite CSS, Cascading Style Sheets. Det är det sistnämda språket som sköter utseendet på nutida webbsystem. För att lära sig detta krävs det faktiskt mindre engergi än att göra en professionell blog/webbsida än det krävdes att göra en enkel och ofta ganska anskrämlig webbsida på nittiotalet.

Cirkeln är sluten. Glöm mellanperioden. Den programmerande bibliotekarien behöver inte vara ett programmeringsproffs utan det räcker med engergi + en nödvändig baskunskap om de nya nätverken.

Ursprungligen publicerad på petergiger.com

Tags: ,

2 Responses to “Den “programmerande” bibliotekarien”  

  1. 1 daniel

    Får man vara lite petimeter och tycka att css har ganska lite med programmering att göra?

    Samtidigt tycker jag att du har en poäng. Det har helt klart åter blivit lika lätt som i Internets barndom att skapa något som fyller en plats på webben. Dels beroende på alla färdiga verktyg, men också på att minsta hemsida (=blog) nu egentligen är en webbtjänst. Plötsligt bidrar man (potentiellt) till något mer än bara text och bild på en url.

    De ofta öppna tjänsterna gör ju också att man ganska enkelt (ofta med klipp och klistra) kan samköra eller knyta ihop användbara eller intressanta resurser och åstadkomma något nytt i kombinationen. Detta tycker jag mer är frågan om enkel programmering - och känns också som en kunskap som vore väldigt intressant för bibliotekarier.

    Hoppas jag inte var för negativ - css är kul och klart värt att lära sig, oavsett om man kallar det för att programmera eller ej. (Och förövrigt inser jag när jag läser om ditt inlägg att du kanske avsåg mer än bara styling med “open layouts”.)

  2. 2 Peter Giger

    Intressant det där med CSS Daniel. Jag ser nog inte heller CSS som programmering, men när jag ska kommunicera det utåt, så finns det liksom inget mer passande ord. Samtidigt kanske ordet programmering gör att det uppfattas mer komplicerat än det är.

    När jag tänker efter ser jag nog inte heller markup-språken html/xhtml och xml som programmering. Åtminstone inte på samma nivå eller sätt som PHP, javascript, java eller C++.

    Jo, jag menade nog mer än CSS. Det finns ett läge mitt emellan att kunna programmera och att inte kunna. Det är att kunna navigera i och känna igen olika typer av kod. Ett exempel är att hitta rätt ställe på en webbsida för att infoga en snutt kod som en flicker-bage eller ett meeboMe chattfönster.

    Kanske skulle man kunna säga att CSS och HTML borde vara ett verktyg precis som katalogiseringsspråket. Det är bra mycket lättare i alla fall.

    Tror jag ska ändra rubriken och sätta fnuttar på programmerande…

Leave a Reply



Taggar

Epost för prenumeration:

Delivered by FeedBurner

www.flickr.com
This is a Flickr badge showing public photos from the Bibliotek 2.0 group pool. Make your own badge here.