Bibliotek 2.0

Nu har Bibliotek- och läranderesurser vid Högskolan i Borås lanserat en första version av OPAC 2.0, eller kanske åtminstone 1.9BETA…

Nyheter omfattar bland annat:

Stavningskontroll - baserad på indextermer förekommande i katalogposterna (författare, titlar, ämnesord).
Catchwords - uppbyggd på grundval av de senaste årens sökstatistik. Sök t ex på “lagboken”, “uppsats” eller “nursing journal”.

Utökad exemplar- och låneinformation, inklusive:

• Omslagsbilder och editorial reviews från Amazon (i den mån detta finns)
• Innehåll (i den mån denna information finns i MARC-posten)
• Kartor
• Rekommendationer (”andra som har lånat denna har också lånat…”) baserade på anonymiserad lånestatistik och rangordnade efter totala antalet utlån
• På samma hylla (urval, rangordnat efter popularitet)
• Ämnesord
• Möjlighet att lämna kommentarer, recensera, diskutera…
• Personlig litteraturlista (bookbag)
• Inbäddning av personlig fjärrlåneinfo från SAGA/Kib
• Möjlighet till vidaresökning (SFX, Webbsök, Worldcat, Library thing …)

Lösningen är delvis byggd ovanpå - eller kanske snarare vid sidan av - vårt biblioteksdatasystem Voyager. Med allt vad detta innebär i form av svåråtkomligt API, sluten design och en lite allmän fyrkantighet. Detta, i kombination med kravet på harmonisering med högskolans web i övrigt, har gett en lösning som kanske inte känns fullt så helintegrerad som man hade önskat. Å andra sidan så är ju detta funktioner som enkelt kommer att kunna integreras på ett annat sätt den dag vi har tillgång till system som bättre medger detta.

All datainhämtning och bearbetning sker i realtid. Det återstår att se vad detta innebär i prestandahänseende när trycket blir som störst framåt hösten. Det finns naturligtvis alternativa lösningar om det visar sig att man får problem. Samtidigt så är just detta det som förmodligen tilltalar mig mest inom fenomenet web 2.0. Dvs system som i mycket hög grad kan använda befintligt data - låne- och sökstatistik, katalogposter, externt åtkomlig information m m - för att generera ett (förhoppningsvis stort) mervärde för våra användare. Utan egentligen något som helst extra lokalt underhåll, utöver vad som görs redan idag (förhoppningsvis mindre). Och dessutom helt fritt, utan extra ekonomiska eller andra förpliktelser gentemot någon leverantör (med undantag för en smärre förpliktelse gentemot Amazon…).

När det gäller de enstaka funktionerna så tror jag - i likhet med andra skribenter - mycket på användandet av catchwords, och jag tror att detta är tekniker som måste utvecklas även utanför bibliotekskatalogerna (det är ju i sig inga nya tekniker). Det är min fulla övertygelse att många av våra användare idag fastnar redan i sökfunktionen på högskolans ingångssida i sin jakt på vetenskapliga artiklar och studentuppsatser (och naturligtvis mycket annan information också). Och jag tror att man bör/måste skapa fullgoda system som kan fungera hela vägen på webbplatserna för att lösa detta. Kanske kan den här typen av utveckling kring bibliotekssystemen tjäna som förebild här. Och på sätt och vis är det ju ett led i samma utveckling om biblioteken också börjar leverera data till omvärlden, på samma sätt som vi idag hämtar data från tjänster som Amazon.
Just det sista ser jag personligen som ett stort framtidsprojekt. Allt för att kunna möta och ta emot användarna på bästa sätt. Och då inte enbart på bibliotekets egen webbplats.

Möjligheten för användarna att recensera och kommentera online tror jag mycket på i princip. Däremot är jag kanske lite skeptisk till användbarheten i en så begränsad miljö som en medelstor högskola utgör. En nationell - eller rentav internationell - lösning, baserad på full frihet och delaktighet, skulle vara intressant här. Funktionen har f ö, av olika skäl, en något undamskymd plats i den här versionen. Möjligen kan det komma att ändras.

I övrigt vill vi nog mest se detta som en början och som ett experiment, även för vår egen del.

Ta gärna en titt på vår OPAC här (om man har tillgång till Firefox el dyl så blir nog upplevelsen något större, jag brottas fortfarande med en del egenheter som främst rör IE…)
Och kom gärna med synpunkter.

För den som är intresserad så är de nya funktionerna främst skrivna i perl, med lite kompletterande javascript och XML. Stavningskontrollen bygger på Aspell.

Så här beskriver Libris sin enkät:

Enkäten innehåller 34 frågor om dina synpunkter, och ditt
användande av LIBRIS webbsök och av Internet i
allmänhet. Beräknad tidsåtgång är ca 7 minuter.

Enkäten hittar du i Libris webbsök

Detta resulterade först i en lösning som presenterade en länk på time-out sidan. Länken innehöll söktermer som skickats till sidan som föregick time-out:en. Efter att förfinat metoden lite började jag fundera på andra saker man kunde göra genom att fånga upp datat som skickades via url:en, inte bara vid en time-out. Continue reading ‘URL parsing i OPAC - food for mashup!’

RedLightGreen, en OPAC på väg mot 2.0, ska upphöra imorgon. De kommer i stället att lägga all kraft på WorldCat. Så här skriver de:

[WorldCat] supports many of the same features as RedLightGreen; the one service that WorldCat.org does not currently support is citation formatting, but we are working on implementing this feature in WorldCat.org in the near future.

Jag gillade RLG, men det kan ju bli ännu bättre nu om de kan jobba med förenade krafter.

För er som är nyfikna på vad man skulle kunna göra med sin OPAC (och bibliotekets webb), om man hade lite mer möjligheter att mecka själv.

Ta en titt på den OPAC som finns på Ann Arbor District Library. Jag har varit inne och lämnat en kommentar på ett av katalogkorten. Ni kan ju titta på boken Shake hands with the devil , Där har jag skrivit in vad jag tycker om boken. Kommentarerna är inte helt lätta att läsa, men idén är intressant.

Den som är intresserad av nästa generationens bibliotekskataloger tycker jag ska gå med i e-postlistan NGC4Lib, som i “Next Generation Catalogs for Libraries“. Rätt hög postningstakt så här i början, men intressanta diskussioner om bibliotekskataloger vs. sökmotorer, primära användare av kataloger och hur man kan använda sig av kontrollerade vokabulärer på ett bra sätt.