Bibliotek 2.0

För er som är nyfikna på vad man skulle kunna göra med sin OPAC (och bibliotekets webb), om man hade lite mer möjligheter att mecka själv.

Ta en titt på den OPAC som finns på Ann Arbor District Library. Jag har varit inne och lämnat en kommentar på ett av katalogkorten. Ni kan ju titta på boken Shake hands with the devil , Där har jag skrivit in vad jag tycker om boken. Kommentarerna är inte helt lätta att läsa, men idén är intressant.

Vad jag förstår av bilden till höger så håller Stockholms Stadsbibibliotek på att omdesigna OPAC:en inför lanseringen av den omtalade webbsidan. Eftersom SSB har BookIT så finns det tydligen möjligheter att deigna om OPAC:en, eller kommunicera med BookIT via ett API och konstruera en egen OPAC. Är det någon som har koll på vilka möjligheter som finns när det gäller BookIT och OPAC?

Bilden till höger har jag hittat till via bloggarna: biblioteksrelaterat och librarianishish is the new black.

OBS! Bilden till höger är gammal och fungerar bara som ett exempel på en träfflista med Web 2.0- funktioner. Bilder på hur SSB:s webbplats kommer att se ut finns här. För att följa SSB:s arbete med Webbsidan, se deras blog.

Är det någon annan än jag som har stött på de konstiga webbtjänsterna Bokrecension.se och Bokrecensioner.se. Båda är bra idéer som är klockrent inom Web 2.0-tankens affärsmodell. Släng upp en webbtjänst, låt användarna bygga innehållet och tjäna pengar på (Google)-annonser.Men båda är så otroligt blodfattiga.

Det går inte att lista ut vem som står bakom tjänsterna. Det känns som om båda är upslängda av någon anonym person som håvar in några kronor i månaden (det kan nog inte vara så mycket med tanke på det fattiga innehållet). Den förstnämnda tjänsten har också några konstiga bibliotekslänkar, bla chatta med bibliotekarie (fråga biblioteket/jourhavande bibliotekarie). Ska de chatta med bilbiotekarier om böckers innehåll??? Om länkarna är menat att leda till ett svar på frågan om boken finns på mitt bibliotek, då borde de väl ha en länk till bibliotek.se i stället - kan man tycka. Kanske är länkarna där för att ge en falsk bild av att websajten har någonting med bibliotek att göra.

Är det inte dags att biblioteken tar tag i detta? Som Anna Stockman skriver på Bibliotek 2.0 så skulle biblioteken behöva gå ihop om något sådant här för att få en massa i recensionerna. Det vore nog inte så dumt med en central server någonstans där alla våra biblioteksystem hämtade användardata, resensioner, rankings och sådant. Sen ska våra opacar förstås kunna hämta information ur denna användar-server. Är inte biblioteken bäst lämpade för hanteringen av stora mängder användardata? Om inte, vad är det då vi ska syssla med framöver? Vad ska vi göra för att sätta lite sprutt i systemen? Hur löser vi samarbetsfrågan, den ekonomiska frågan etc.

När jag funderar på hur (och varför!) bibliotekskataloger ska användas är det många frågor som söker svar. Därmed inte sagt att jag tror att det finns precisa svar på mina frågor, utan det här är något som kommer att förändras med ny teknik och nytt tänk

Innehåll
Vilket innehåll ska det vara i katalogerna? och Hur ska de fyllas med innehåll? 2.0 idén handlar ju mycket om medverkan. Vill vi inte kunna få in t.ex. kommentarer eller tags från användarna som en del av katalogen?
Det är redan idag möjligt t.ex. i WPopac – ett försök att göra en katalog med ett bloggverktyg. Läs mer om den i bloggen OMIS.

För kommentarer och tags räcker det inte med regional input, utan man måste se nationellt och/eller internationellt för att få så mycket information att det gör någon skillnad.
Dessutom vill vi på biblioteken ju ha in ytterligare information som förlagsinformation, innehållsförteckningar, fulltextalternativ etc.
Ett exempel är boken Pulse av Robert Frenay. Den kom just ut på papper och samtidigt la förlaget ut en blog där delar av boken kommer att publiceras 2 ggr/dag tills hela boken ligger ute.

Användning
Hur ska man kunna använda innehållet? Det finns redan nu en massa intressant information i katalogerna – skulle den kunna användas på annat sätt än vid direkta sökningar i gränssnittet? Bibliotekskatalogerna skulle t.ex. kunna utvecklas “utifrån”, oberoende av leverantörerna. Mash up-möjligheter?
Samsökning
Samsökning har ju både med innehåll och användning att göra. Samsök i all ära, men jag längtar efter en smartare, snabbare och mer användarvänlig möjlighet att söka i flera resurser samtidigt. Gärna med möjlighet att sortera träfflistorna efter relevans, kronologiskt eller alfabetiskt. Efterlyses härmed!

Sökfunktioner
Vilka sökfunktioner ska finnas?
Önskemål är:
Alternativ till sökord (både vid felstavning, synonymer och feltänk)
Alternativ till den post man fått fram
Alternativa databaser/kataloger att söka i
Så lite manuellt arbete som möjligt för att få in dessa alternativ; automatiskt, algoritmiskt, dynamiskt.
På bloggen unstruct.org skrev man om aquabrowser redan för tre år sedan.
Flera bibliotek använder Aquabrowser - ett visuellt sätt att gå vidare från ett ämnesord till ett annat. Ett av biblioteken är Queens Library.

Katalogen redlightgreen är en samkatalog som sorterar träfflistan efter relevans. Intressant!
Kan man hitta melodiers namn och kompositörer genom att vissla eller nynna, musipedia , så borde man väl kunna hitta böcker genom att berätta vad man är ute efter…

Placering
Var ska katalogerna placeras?
Självklart ska det finnas ingångar till bibliotekskatalogerna från de lärplattformar som studenterna använder. Dessutom ska möjligheten att komma åt en speciell del av OPAC:en finnas separat om det behövs. Vill jag låna om ska jag inte behöva leta upp bibliotekets hemsida, öppna katalogen och leta upp mina uppgifter där. Länk direkt från lärplattformen där också.