Läs:
Social bokmärkeshantering på webben
– en översikt över webbplatser med användardefinierad taggning
av
Almestad, Gustav & Jäger, Ran

eller varför inte:
Social taggning: En studie av en webb 2.0 tjänst i OPAC
av
Granström, Johanna

Båda magisteruppsatserna kommer från högskolan i Borås

Tags: , , , , ,

BLR 2.0

Nu har Bibliotek- och läranderesurser vid Högskolan i Borås lanserat en första version av OPAC 2.0, eller kanske åtminstone 1.9BETA…

Nyheter omfattar bland annat:

Stavningskontroll - baserad på indextermer förekommande i katalogposterna (författare, titlar, ämnesord).
Catchwords - uppbyggd på grundval av de senaste årens sökstatistik. Sök t ex på “lagboken”, “uppsats” eller “nursing journal”.

Utökad exemplar- och låneinformation, inklusive:

  • Omslagsbilder och editorial reviews från Amazon (i den mån detta finns)
  • Innehåll (i den mån denna information finns i MARC-posten)
  • Kartor
  • Rekommendationer (”andra som har lånat denna har också lånat…”) baserade på anonymiserad lånestatistik och rangordnade efter totala antalet utlån
  • På samma hylla (urval, rangordnat efter popularitet)
  • Ämnesord
  • Möjlighet att lämna kommentarer, recensera, diskutera…
  • Personlig litteraturlista (bookbag)
  • Inbäddning av personlig fjärrlåneinfo från SAGA/Kib
  • Möjlighet till vidaresökning (SFX, Webbsök, Worldcat, Library thing …)

Lösningen är delvis byggd ovanpå - eller kanske snarare vid sidan av - vårt biblioteksdatasystem Voyager. Med allt vad detta innebär i form av svåråtkomligt API, sluten design och en lite allmän fyrkantighet. Detta, i kombination med kravet på harmonisering med högskolans web i övrigt, har gett en lösning som kanske inte känns fullt så helintegrerad som man hade önskat. Å andra sidan så är ju detta funktioner som enkelt kommer att kunna integreras på ett annat sätt den dag vi har tillgång till system som bättre medger detta.

All datainhämtning och bearbetning sker i realtid. Det återstår att se vad detta innebär i prestandahänseende när trycket blir som störst framåt hösten. Det finns naturligtvis alternativa lösningar om det visar sig att man får problem. Samtidigt så är just detta det som förmodligen tilltalar mig mest inom fenomenet web 2.0. Dvs system som i mycket hög grad kan använda befintligt data - låne- och sökstatistik, katalogposter, externt åtkomlig information m m - för att generera ett (förhoppningsvis stort) mervärde för våra användare. Utan egentligen något som helst extra lokalt underhåll, utöver vad som görs redan idag (förhoppningsvis mindre). Och dessutom helt fritt, utan extra ekonomiska eller andra förpliktelser gentemot någon leverantör (med undantag för en smärre förpliktelse gentemot Amazon…).

När det gäller de enstaka funktionerna så tror jag - i likhet med andra skribenter - mycket på användandet av catchwords, och jag tror att detta är tekniker som måste utvecklas även utanför bibliotekskatalogerna (det är ju i sig inga nya tekniker). Det är min fulla övertygelse att många av våra användare idag fastnar redan i sökfunktionen på högskolans ingångssida i sin jakt på vetenskapliga artiklar och studentuppsatser (och naturligtvis mycket annan information också). Och jag tror att man bör/måste skapa fullgoda system som kan fungera hela vägen på webbplatserna för att lösa detta. Kanske kan den här typen av utveckling kring bibliotekssystemen tjäna som förebild här. Och på sätt och vis är det ju ett led i samma utveckling om biblioteken också börjar leverera data till omvärlden, på samma sätt som vi idag hämtar data från tjänster som Amazon.
Just det sista ser jag personligen som ett stort framtidsprojekt. Allt för att kunna möta och ta emot användarna på bästa sätt. Och då inte enbart på bibliotekets egen webbplats.

Möjligheten för användarna att recensera och kommentera online tror jag mycket på i princip. Däremot är jag kanske lite skeptisk till användbarheten i en så begränsad miljö som en medelstor högskola utgör. En nationell - eller rentav internationell - lösning, baserad på full frihet och delaktighet, skulle vara intressant här. Funktionen har f ö, av olika skäl, en något undamskymd plats i den här versionen. Möjligen kan det komma att ändras.

I övrigt vill vi nog mest se detta som en början och som ett experiment, även för vår egen del.

Ta gärna en titt på vår OPAC här (om man har tillgång till Firefox el dyl så blir nog upplevelsen något större, jag brottas fortfarande med en del egenheter som främst rör IE…)
Och kom gärna med synpunkter.

För den som är intresserad så är de nya funktionerna främst skrivna i perl, med lite kompletterande javascript och XML. Stavningskontrollen bygger på Aspell.

Tags: , , , , ,

Sedan ett par månader tillbaka har vi i JULIA stöd för att fånga upp sökord. Dessa ord kan sedan mappas mot en hjälptext, informationstext eller tips. Tipsrutan i JULIA innehåller ett default-meddelande vid sökning och ett default-tips vid start.

Sedan tidigare fångar vi upp sökordet Uppsats som kan vara ett problematiskt sökord, så om ni vill testa hur det fungerar kan ni söka på det.

Under Computers in Libraries var jag på en presentation som handlade om analys av sökord på webbsidor. Presentatören (Rich Wiggins, Michigan State University) hade undersökt vilka ord som var de vanligaste i sökrutan (motsvarande den som vi har uppe i högra hörnet). Det finns teorier och undersökningar som säger att fler än 50% av användarna på en webbplats använder sig av sök-funktionen på webbsidan och struntar i övrig navigation.

Presentatörens poäng var att om det nu är så många som använder sökfunktionen på en webbplats så måste vi se till att de träffar som kommer tillbaka är relevanta för sökningen. Han menade även att denna relevans inte var något som man kunde överlämna till en maskin utan var något som krävde mänsklig bedömning och om så krävs ingripande.

Som exempel nämnde han att det vanligaste sökordet på hans webbplats var Karta, den träfflista som genererades automagiskt hade inte webbsidan med kartan över campus som högt rankad träff och det bevisade för honom att det är värt att gå in och manuellt föra ihop vissa sidor med vissa sökord. För att få stöd för sitt arbeta utgick han från Zipfs lag och Paretos princip:

“Zipf’s law stated that,in a corpus of natural language utterances, the frequency of any word is roughly inversely proportional to its rank in the frequency table. So, the most frequent word will occur approximately twice as often as the second most frequent word, which occurs twice as often as the fourth most frequent word, etc. The term has come to be used to refer to any of a family of related power law probability distributions.” [wikipedia]

“The Pareto principle (also known as the 80-20 rule, the law of the vital few and the principle of factor sparsity) states that, for many phenomena, 80% of the consequences stem from 20% of the causes. Business management thinker Joseph M. Juran suggested the principle and named it after Italian economist Vilfredo Pareto, who observed that 80% of income in Italy went to 20% of the population. It is a common rule of thumb in business; e.g., “80% of your sales come from 20% of your clients.” “ [wikipedia]

Med denna teoretiska utgångspunkt motiverade presentatören sitt arbete med att granska loggar och att finna de vanligaste sökorden och att mappa dessa mot de bästa resurserna.

Jag funderade lite på hur man skulle kunna applicera samma metod i vår OPAC. Om hans teoretiska antagande stämmer så skall det finnas sökord eller fraser som är mer vanligt förekommande än andra. Om vi kan identifiera de vanligaste sökningarna så borde vi kunna lyfta fram resurser eller specialskriven hjälp i samband med att folk gör de där vanliga sökningarna.

Efter en del pill med Alephs databas har jag lyckats ta ut de 376 vanligaste sökningarna i vår OPAC sedan 1 maj 2006. Jag skulle kunna gå ännu längre tillbaka … men jag skall nog göra det när databasen inte behöver vara pigg.

Jag har nu lämnat över en lista till personalen på biblioteket för granskning. I de fall där de finner det lämpligt kan vi sedan lyfta resurser i samband med sökningar.

T ex är genus ett sökord som förekommit ofta, kanske skulle man tipsa om Kvinnsam i tipsrutan. Eller om vi köpt ett stort, dyrt uppslagsverk som kommer långt ned i träfflistan så kan vi tipsa om den, eller en e-resurs, eller annan databas eller, ja, vad som helst som är relevant och som kan hjälpa användaren att hitta en bra resurs.

En del ord misstänker jag används i undervisningssammanhang och en del ord som kommer högt upp är ord som vi använder ofta för att demonstrera eller testa funktionalitet. Men det finns en hel del intressant material att arbeta vidare med. Här kommer top 30 på listan:

Valfria sökord= reumatiska sjukdomar och behandling
Valfria sökord= vård i norden
Valfria sökord= läkartidningen
Valfria sökord= php
Valfria sökord= målgruppsanalys
Valfria sökord= vår ekonomi
Valfria sökord= kvale
Valfria sökord= forskningsmetodik
Valfria sökord= grundläggande omvårdnad
Valfria sökord= kommunikation
Valfria sökord= psykologi
Valfria sökord= bryman
Valfria sökord= economy
Valfria sökord= uppsats
Valfria sökord= forskningsmetodikens grunder
Valfria sökord= backman
Valfria sökord= ekonomi
Valfria sökord= mitroff
Valfria sökord= ledarskap
Valfria sökord= demens
Valfria sökord= spss
Valfria sökord= kotler
Valfria sökord= vetenskapsteori för nybörjare
Valfria sökord= smärta
Valfria sökord= ett liv som andra
Valfria sökord= civilrätt
Valfria sökord= utvecklingspsykologi
Valfria sökord= kor
Valfria sökord= den nya affärsredovisningen
Valfria sökord= kris och utveckling

Själv brukar jag använda PHP, Vår ekonomi och economy som sökord när jag testar saker, så de kan man räkna bort. Men för de andra så skulle man väl kunna hitta på en del bra tips. Det skall bli spännande att se vad mina kollegor kommer med för förslag. Om någon undrar över sökordet … kor … så är det min kollega Eva T som använder det som testord. Bara så ni vet. )

Tag:

Häromdagen skiftade Högskolebiblioteket i Jönköping webbplats. Det är dels en anpassning till högskolans generella webbdesign men även en uppfräschning av innehåll, struktur och till viss del tjänster för biblioteket. Från början hade vi storslagna planer, dessa modifierades sedan av den hårda verkligheten när saker skall pressas in i publiceringssystem och tiden inte räcker till för att utveckla allt som man vill utveckla. Min roll i projektet har framförallt handlat om informationssökning och att anpassa externa system efter designen.

Att tjänster som bibliotek erbjuder ligger i olika behållare (och fysiskt på olika servrar) kan vara förvirrande. Det framgår inte när man använder en tjänst som tillhandahålls av biblioteket och även om det funnits möjligheter till “branding” så skiljer sig gränssnitten väsenskilt. Det har även varit svårt att förstå var man befinner sig i förhållande till bibliotekets webbplats. Våra OPAC:s är kanske det tydligaste exemplet på system som driftas, anpassas och används av bibliotek men som ändå är isolerade från den övriga designen och i viss mån övriga Internet.

Vi har länge accepterat att OPAC:en har ett eget gränssnitt och varit isolerad från resten av världen och dess utveckling, men inför det här projektet så hade jag en ambition att ändra på det. OPAC:ens gränssnitt (och alla andra system som vi har kontroll över) skulle anpassas till övrig webbdesign och vi skall börja använda resurser som finns utanför OPAC:en och de av leverantören fastställda funktionerna. Kort och gott, jag ville riva sönder allt och bygga upp det på nytt.

Den hårda verkligheten gör att man inte kan göra som man vill. Systemarkitekturen ser ut på ett visst sätt och systemen sätter gränser. Men, en sak har jag lärt mig under resans gång och det är att systemens gränser inte är så stängda som vi trott. Att anpassa OPAC:en till den övriga webbdesignen för högskolebibliotekets webbplats var ett stort jobb, men det gick. Kanske var det lättare för mig som inte arbetat speciellt länge med systemet (jag har ju bara varit i Jönköping i ett halvår), jag har inte hunnit fastna i leverantörens grepp, utan kan istället riva och slita i saker utan respekt. Något som kanske gör min systembibliotekarie lite nervös … genom att inte vara rädd för att ta sönder saker så har jag fått en bild av systemet som inte bara hjälpt mig att bygga om designen utan även skapa nya tjänster där OPAC:en tas ur sin isolering och åter sätts i kontakt med övriga internet.

Så vad har vi då gjort?

Vi har anpassat gränssnittet för SFX tidskriftslista och OPAC (Aleph 500) så att de till fullo delar designen med bibliotekets webbplats. Det gör även att de uppfattas som en naturlig del av webbplatsen och de finner naturligt sin plats i strukturen.

I OPAC:en så har vi gått ifrån användandet av tabellvisning av resultatslistor för ett mer sammansatt visningsformat. Vi suger in omslagsbilder från Amazon, vi visar ämnesord i formen av moln (går lite långsamt just nu och lite teckenproblem, men jag skall hetta upp det), vi har skapat filter för att smalna av stora träffmängder t ex visa bara böcker som finns på hyllan, som är nyare än 5 år och som är på svenska. Vi försöker rättstava sökord som ger 0 träffar. Vi använder catchword (sök på uppsats t ex) metoden för att skapa kontextkänslig hjälp, vi skickar vidare söksträngar till andra tjänster (och förhoppningsvis kommer vi kunna göra sökningarna i förväg och på så vis göra en slags “mini-samsökning” direkt från opac) och lite annat smått och gott. För att uppnå de olika funktionerna så använder jag en massa olika tekniker; webbtjänster, ajax, php osv. Om någon undrar över något specifikt så berättar jag gärna.

Tyvärr har jag inte hunnit implementera alla saker som jag hade velat stoppa in. Men, releasedatumet kröp allt närmre, så nu när det hela ligger ute skarpt så kan jag börja fila på ytterligare funktioner. Jag måste även ta och fixa till den engelska versionen.

Titta gärna på webbplatsen, opac:en och tidskriftslistan och säg vad ni tycker.  Kanske inte hela vägen till 2.0  men kanske 1.5.

Tags: , , , ,

Bookbrowsing

Hyllan för de nya böckerna har fått en motsvarighet på webben, kika på ACPL’s bookwall med klickbara bokomslag som leder till mer info i deras opac. Fiffigt!

ACPL's bookwall

Så här skriver Ian på bibliotekets blog:

Allen County Public Library has recently launched a Web feature that casts browsing in a whole new light. Sean Robinson, head of IT Services at ACPL, created a mashup of book covers and information for the books cataloged at ACPL yesterday.

This is the new browsing:

http://blog.acpl.lib.in.us/amzamash/book_wall.php

When you click on the cover of a book, you get information about it - on a little graphic of an old-fashioned library catalog card (the idea for which Sean got from John Blyberg, of http://www.blyberg.net/).

http://acplinfo.blogspot.com/2006/11/remember-browsing.html

Tags: , ,

När man installerade en ny programvara för att indexera och göra Högskolan i Jönköpings webbsidor sökbara så fick vi från biblioteket vara med och titta lite. Mest tittade vi på vad folk hade sökt på. Det fanns en del intressanta saker som folk sökt efter.

Ett vanligt sökord var artikelsök. Det fick oss att börja fundera och prata om problemet med att kunna ge meningsfull hjälp i ett naturligt sammanhang. I frågan om artikelsök så kan man ju tänka sig att de antingen ville söka artiklar eller ha tag i databasen Artikelsök. Eftersom jag pillat lite med att fånga upp sökord i OPAC URL:er (för vidaresökning och stavningskontroll) så funderade jag lite på problemet och kom fram till att man kunde ha något i stil med en stopp-ordslista, fast tvärtom.

En Uppmärksamma-lista, dvs när användaren skriver in ett sökord som på något vis är problematiskt så dyker det upp en liten text som ger hjälp. För att testa konceptet så gjorde jag ett javascript som fångar upp ordet Uppsats. Om någon söker på uppsats i fritext så kommer det fram en liten text i träfflistan som informerar om att man kan hitta uppsatser i fulltext via Uppsök och DiVA. Man får även lite information om hur man kan söka efter uppsatser i JULIA.

Vi har nu gjort en preliminär kvantitativ analys av sökord, baserad på apaches loggar, för att fånga upp problematiska uttryck där vi vill ge lite hjälp. T ex så är ett av de vanligaste sökorden a tätt följt av the och of. Alltså icke betydelsebärande ord. Här skulle man kanske vilja informera användaren om att de inte behöver skriva a som sökord, eller att OCH eller AND kanske inte är så bra att använda.

En annan tanke var att man skulle räkna antalet termer som någon skrivit in och om de skrivit in ett gäng, säg fem, så meddelar man dem om att de kanske skall försöka minska på antalet sökord.

Jag har nu lämnat över till referensbibliotekarierna att komma på vilka andra ord som man skulle vilja uppmärksamma användaren på är problematiska.

Om någon vill ha javascript-biten så säg till.

Tags: ,

Via Nowhere North kommer tips på ett open source bibliotekssystem - Koha.

Intressant läsning och demo av opac för den nyfikne.

Tags: , ,

ResLightGreen upphör

RedLightGreen, en OPAC på väg mot 2.0, ska upphöra imorgon. De kommer i stället att lägga all kraft på WorldCat. Så här skriver de:

[WorldCat] supports many of the same features as RedLightGreen; the one service that WorldCat.org does not currently support is citation formatting, but we are working on implementing this feature in WorldCat.org in the near future.

Jag gillade RLG, men det kan ju bli ännu bättre nu om de kan jobba med förenade krafter.

Tags: ,

OPAC 2.0 skulle kunna innebära

… avskaffandet av OPAC:en.

… eller en gigantisk OPAC som söker allt via samsök.

… en interaktiv mötesplats där låntagare och bibliotekarier manuellt delar med sig av sina kunskaper om materialet via omdömen, recensioner, taggar, fotspår etc.

… en oerhört “stöttande” söktjänst som hjälper en att hitta via fiffiga browsingtekniker.

… en källa som skulle kunna ingå i de mash-ups som redan nu hittas på lite överallt.

Det var en liten och heterogen grupp som skulle diskutera OPAC 2.0. när vi träffades i Ronneby. Jag är rädd att vi fastnade i ganska tekniska frågor och inte riktigt kom på de där lysande tillämpningarna som gör att 2.0 blir så roligt för alla att använda.

I idé var ändå att använda de data som folk söker på i OPAC:en för att koppla ihop olika poster och kunna komma med förslag av Amazon-typen “Den som har sökt fram den här boken har också sökt fram…”.

En annan idé var att se på möjligheten att plocka in metadata från andra håll och göra dem sökbara via OPAC:en. Alltså en variant av samsökning.

I maj skrev jag ett inlägg om OPAC 2.0 och jag tror jag får hänvisa till det.

Tag:

Två gåtor

1. Vad är det för skillnad mellan webbsajter som Flickr, YouTube, Delicious och ett biblioteks OPAC eller webbsida (om man integrerar)?

2. Vad är det för likhet mellan webbsajter som Flickr, YouTube,
Delicious och ett biblioteks OPAC eller webbsida (om man integrerar)?

Svaren på dessa gåtor leder förmodligen till bibliotekens framtid.

Tags: , , ,



About

You are currently browsing the Bibliotek 2.0 weblog archives for opac.

Taggar

Epost för prenumeration:

Delivered by FeedBurner

www.flickr.com
This is a Flickr badge showing public photos from the Bibliotek 2.0 group pool. Make your own badge here.